PsYcKo

Min läkare har tagit ut min medicin, så nu går jag bara på mitrazipin som ska hjälpa till och sova eller något sånt.
Den har jag ätir nu under något år, vilkt jag också vill ta bort och byta ut.
Hon tog iallfall bort Lyrican när jag sa att jag ville byta ut den mot någonting annat..
Hon började rabla upp mediciner som jag redan ätit utan att de funkar...

- "Hej, jag skulle vilja byta ut Lyrican mot någonting annat som är bättre..
Medicinen gör mig aggressiv, kan inte tänka klart,impulsstyrd, deprimerad, rastlös inombords, yr och orkeslös.
Jag måste ha någonting annat, jag lever inte själv, jag lever i ett förhållande och detta funkar absolut inte.
Sen så måste jag gå ner minst 28kg och det går inte om jag inte orkar gå på promenader.
- Ok, det låter inte bra. Vill du höja Lyrican eller minska?
-Jag vill ta bort den helt och få en annan medicin..jag upplever att dessa problem kom när jag började med den.
- Du kan ta tharalen droppar!
-Nej, de funkar inte på mig.
- nehe, varför säger du nej till alla mediciner?
-jag säger inte nej..säg några mediciner så säger jag bara nej till dem jag har haft och de som inte har funkat för mig.
-Soloft?
-Nej, de funkar inte på mig, då kan jag lika gärna käka alvedon.
-Men jag kan inte komma på något annat, säg mediciner du.
-Jag kan inte medicin namn, det är du som är läkare och inte jag.
-Du vill inte höja Lyrican?
-Nej, jag kan inte vara så här längre mot min sambo och jag mår dåligt av den.
-Då höjer vi den, för att om man höjer så kan det hjälpa.
-Det ska du förra gången också och den har inte hjälpt..så jag säger nej, jag vill inte ha den.
-Ok..då tar vi bort den. Jag skickar papper om nästa gång.
-Men jag måste ha en ny medicin, jag kan inte vänta jag kommer bara må sämre då utan.
-Vilket läkare hade du innan mig?
-Marie Hagström
-Varför har du inte henne istället!!
-För att jag inte kom överens med den människan!
-jag ska prata med henne iallfall.
-jaha..men jag måste ha en ny medicin!
-Vi ses den 31 augusti.
-Mn jag kan inte vänta så länge.
-Hej då måste sluta.
- men jag behöver medicin!!
-vi ses!"

Jag blir galen på den människan, ska fan byta läkare nu..innan jag styckar henne totalt.
Hela gårdagen har jag känt mig orolig, arg, ledsen rastlös och villig att begå självmord.
Jag var som en vulkan med utbrott..känslorna flög hit och dit..
Jag kunde inte göra ett jävla skit för att få dem att sluta..
Det slutatde med att Emil fick hålla i mig och jag ville bara dö och skada mig själv.
Jag har inte kunnat sova någonting inatt, har snurrat runt i sängen som en idiot...
Det har kliat över hela kroppen och kunde inte finna en bra sovposition alls..
Idag känner jag mig väldigt ångestladdad och väntar bara på att bomben ska smälla högt.
Jag travar i ett oändligt mörker utan något ljus alls, jag faller bara djupare och djupare för varje minut som går.
Har helt tappat aptiten för både mat, dryck och livet.
Går bara och väntar på att jag ska bryta ihop totalt och få lägga in mig själv på psyk..
eller att jag drar mig undan alla människor i min omgivning och stänger in mig själv i min destruktiva bubbla.
Där ingen och då menar jag INGEN har tillträde att få komma in...då blir allting hemligtstämplat.
Allt andra får veta är när saker sker, precis som innan jag hamna på GIO...I miss that pleace!! <3<3<3
Skulle fan behöva dem nu som in i helvete, de är de ända människor som har kunnat hjälpa mig helt..
Jag skulle vilja prata med Sylvia eller Mette just nu och bara snacka och snacka...
Bli omhållen och känna sig liten och veta om att man är i bra händer..
De ger en hoppet tillbaka och lovar att allting kommer bli bra, fast man egentligen inte tror på det.
Jag hatar verkligen att vara vuxen, då alla beslut ska tas av mig...jag vill inte det..
Jag saknar den tiden då man fick veta att det bara var att åka in till psyket, jag protesterade..men hade inget val..
det blev lite bättre med tiden och sen fick man komma tillbaka till GIO igen och bara vara..
De tvingade ut än på jävla fystimmarna varje måndag, fast man absolut inte ville, det blev mkt bråk men slutatde oftast i något bra och roligt. Jag saknar GIO så in i helvete, saknar mitt fina helt underbara rum.
Jag insåg aldrig under min tid hur bra tiden var där, då var allting bara skit.
Nu när man får klara sig själv, så inser man hur mkt bra de gjorde för mig och jag har insett att det var min bästa tid under hela mitt liv. Visst, jag gjorde mkt skit där, men det gör man ju vart man än hamnar.
Skulle ge vad fan som helst för att få flytta dit igen eller dra tillbaka tiden igen...
även om det skulle betyda att jag var tvungen att sälja min själ till satan eller mörda någon..
Som jag har känt nu i snart 5 år från att jag flytta ifrån GIO..GIO är mitt hem och kommer alltid vara...
jag har bara inte råd med biljetten hem än.
Änglatron som jag var helt fast i förut, har ju raserats och jag tappat tron..det var en sån jävla underbar trygghet..att man visste att vi änglar alltid fanns för varandra, då man trodde att man bodde egentligen på Venus..
Visst, jag kan ju fortfarande känna att jag inte hör hemma här på jorden, att jag inte passar in..det är någonannastans som min själ bor och jag vill återvänta hem.
Jag har läst lite i gamla diktböcker och hittat dikter om änglarsystrar och Venus och hur vi änglar blir torterade här på jorden. Det var helt underbart att läsa, hela mitt inre blev varmt och fylldes med trygghet.
Jag höll på med änglatron i nästan 2 år och blev arg om någon frågisatte mig tron..
Därav kommer mitt namn Hellie, genom tron..Hellie var en av de svarna änglarna som strida mot demonerna...
hon vann självklart och blev en hjälte..mitt namn tillger mig mod och styrka att vinna min kamp.
Jag ska börja läsa mer om änglaskapet och börja fördjupa mig i det..där är det enda ställe som jag kan känna mig trygg och verklign få vara den jag verkligen är.


Kommentarer

Lämna ett spår:

Vad heter du?:
Kom ihåg mig?

Mail: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Annonser från BloggPartner