Den här låten gör mig alltid glad och sprallig. Låten får mig att hoppa runt och vilja göra allt som jag vill. Den ger power.

Låten jag skriver om är Girls just want to have fun med Cyndi Lauper.

Jag har många hatlåtar, allt för många. Den låten som jag hatar mest av alla är en låt som gör mig så jävla arg. Jag vill att låten ska försvinna, helst aldrig ha existerat. första gången jag hörde låten var på krogen för något år sedan, jag var full, dansade och var hög av lycka. Sen spelar dem låten och jag fattar ingenting, varför förstöra allt med denna skit låt, den är ju hemsk, hur kan folk dansa och ha roligt till denna? Jag var på krogen många gånger efter det också och varje jävla gång skulle dem självklart spela låten och jag slutade sen gå på krogen. Jag lägger inte ut massa pengar på att ha roligt om dem ska förstöra allt med en jävla låt, som borde förbjudas!!

Låten jag skriver om är Alla som inte dansar är våldtäcksmän....

Jag har ingen direkt favoritlåt längre, jag lyssnar på så mkt blandad musik hela tiden. Därför tänkte jag ta en låt som var min favoritlåt när jag var yngre, låten påminer så mkt om saker som jag vart med om och varje gång jag lyssna på den hamnade jag i depp träsket. Jag tycker väldigt mkt om låten än idag, men inte på samma sätt som förr, nu är det mer härlig känsla att höra den och jag dras in i något makiskt..svårt att förklara vad jag menar med magiskt.

Låten jag beskriver heter Tell me this night is over med The Ark.

 

Ett ögonblick som jag minns är både roligt och jobbigt.
Det var den dagen som min syster Lina föddes. Mamma hade inte sagt att hon var gravid, jag och min syster misstänkte att hon var gravid, hon hade så mkt symtom som stämde. Vi började prata om det, men kom sedan överens om att vi nog bara inbilla oss, eftersom att vi var oroliga. Så på kvällen den 18 maj 2007, ringer min syster och frågar om mamma hade ringt mig. Jag hade inte fått något samtal av mamma. Min syster sa då att vi hade fått en syster och mamma och hon låg på BB. Jag kände hur mina ben höll på att vika sig och mina tårar började rinna. Jag blev sedan arg och frågade min syster om hon skämtade med mig, vilket hon inte gjorde. Jag blev ledsen över att min syster Lina föddes, det behövs inga mer barn i allt kaos, men jag blev glad över att få ett till syskon, det blev blandade känslor.

Dagen efter ringde jag till BB och frågade efter mamma, men självklart så var jag tvungen att ge ut mitt nummer så att dem kunde ringa upp mig för att få bekräftelse på att det var jag. Mamma ringde mig starx efter och berättade om Lina, jag hörde ett litet barn gny i bakgrunden och förstog då att det var sant.

Någon dag senare åkte jag till BB och fick då se på min nya syster, jag fylldes direkt med lycka och sorg. Från den stunden när jag höll min nya syster i famnen, älskade jag henne så mkt.

Detta är ett ögonblick som jag minns eftersom att det blev så kaos och stormigt.

Detta är ett svårt ämne att skriva om.

Min bästa vän genom tiderna som alltid följt med är E. Han finns alltid kvar, hur mkt skit jag än har gjort mot honom. Vi har så mkt minnen ihop, både dåliga och bra.

Jag har haft många andra bästa vänner också, barndomsvänner. dem har jag ingen kontakt med alls idag, men jag tänker ofta på dem och undrar hur deras liv ser ut. Vi fanns alltid för varnadra och gjorde så mkt skoj ihop. Jag saknar dem så otroligt mkt.

Mina syskon och djur är mina bästa vänner också, jag älskar dem otroligt mkt och dem älskar mig. vi kan göra så mkt ihop. Djuren är stöd i det jobbiga, dem finns nästan alltid där när man behöver dem.

Som ni märker så är detta ämne väldigt luddigt för mig.

Dagen har bestått av att försöka vakna till liv, medans min kusin springer runt och leker. Jag äter för tillfället antibiotika och är väldigt trött hela tiden av den. Jag försöker finna en lägenhet som jag kan flytta in i ganska omgående, men det verkar inte finnas. det finns men tydligen har hyresvärden dömt mig i förhand. Jag får se hur det blir med lägenheter hos dem. Sen så går jag runt i min flumiga värld och lyssnar på en katt som skriker i höga skyn, hon är i löp.

Kärlek är någonting stort, känslorna som kärlek ger är högre än någonting annat. Det är svårt att sätta ord på vad kärlek är, det är så mkt. Det finns så mkt olika kärlek. Syskonkärlek, vänskapskärlek och kärlek som inte ska nämnas.
Det finns 3 ord som jag brukar beskriva äkta kärlek med.

Trygghet = Man känner sig trygg i sig själv och med den andre. (Vem det nu kan vara.) Man kan lita på varan och behöver aldrig känna sig orolig eller övergiven.

Harmoni = Det uppstår inga bråk, man har roligt och även kan vara för sig själv. Det uppstår inte så mkt problem. Man kan bara vara. Lungt och skönt.

Förståelse = Man kan prata med varan om allting, fast att den andre personen inte förstår så försöker personen sätta sig in i den andres situation. Man accepterar varan hur man än är som person. Accepterar varandras känslor och behov, utan att klaga. Att kommunicera är ett enormt viktigt redskap för att få förståelsen att funka.


Syskonkärlek är någonting annat, det handlar i princip om samma saker som jag nämner ovan. Men där ingår det att låsas bråka och små reta varan, samtidigt som man vet att det är bara på låsas. hur många gånger man än har bråkat med sina syskon och vart arg på dem, så försvinner ilskan fort. Kärleken gör att man inte vill vara arg så länge, man vill vara sams och ha roligt.

Vad kärlek betyder är olika för varje person. Men ta aldrig kärleken förgiven.

Idag har jag käkat makaroner, med spenat och lök.
Jag förstår inte riktigt vad meningen med denna punkt skulle vara.
Ta nu upp era anteckningsblock och ge er in i min fantastiska dag med matupplevelser...=)

Just det, jag får inte glömma att jag åt bananer  tidigare idag...hahaha!!

Mina föräldrar var ihop från 87 - 90, de gjorde slut innan min syster föddes. Varför det blev så vet jag än idag inte, mamma säger en sak och pappa en annan. Jag kommer nog aldrig få fram sanningen.

Mamma har fått 6 barn, hon har inte haft det lätt med män. Hon har träffat män som vill henne och barnen illa. Hon har fått stå ut med mkt skit under alla åren. Mamma har sårat oss barn så mkt, men vi älskar henne så mkt. Mamma bor nu i Eskilstuna med två av mina systrar. Hon kämpar med att hålla glöden uppe, men det är inte alltid så lätt. Mamma är den av mina föräldrar som jag har haft mest kontakt med under min barndom.

Pappa vet jag inte så mkt om. Han träffade en ny brud för 14 år sedan, hon hade en dotter sen tidiagre. Pappa och hans nya skaffade ett barn tillsammans, vår syster kom till världen. Henne har jag nästan aldrig träffat. Det enda som var länken mellan pappa och mig var farmor. Henne var jag ganska mkt hos och då fick jag alltid prata med pappa i tele, ibland kom han till farmor. Farmor har nu vart död från 2006 och med att hon inte finns kvar här med oss i fysiskform så tappade pappa och jag all kontakt. Jag har bara hans adress och telenummer. Men jag vågar inte ringa eller skicka ett brev.

Min första kärlek var en kille på kolla i Trosa, där jag befann mig 3 sommrar som barn. Ett kollo för problem barn, då föräldrarna ville ha avlastning från barnen i 3 veckor. Där fanns en kille i samma hus som jag bodde i. Hans namn började på S. Jag älskade honom för att hans ögon var som havet och hans mun så röd. Vi blev ihop där på kollot och hade det riktigt roligt. Vi dansade när kollot anordnade disco, vi dansade tryckare. Jag var inte så gammal då och minns att tryckare var ett av de pinsamaste man kunde göra med en kille, men endå så lockade. vi var ihop efter kollot också. Jag bjöd hem honom och han tyckte att det var roligare att bråka med min syster än vad det var att vara med mig. Jag blev ledsen och strax efter hans besök gjorde jag slut. Vi var tillsammans i drygt 2 veckor och då ansåg jag att 2 veckor var lika långt som månader.

Då börjar jag med listor som andra bloggare kör med.

Jag heter Hellie och är 22 år, bor i en liten by utanför Falköping. Jag flyttade hit i Nov om jag inte minns fel. Jag bor med min morbror och katter.
Jag har haft en strulig uppväxt med misshandel inom familjen, jag har flyttat runt mellan familjehem och behandlingshem under många år. Nu mår jag skapligt bra och funkar i vardagen.
Hellie är inte det namnet som mamma gav mig när jag föddes, jag fick namnet Jessica, men byte för snart 2 år sedan till Hellie, vilket jag ångrar mkt idag.
Jag har inte gått ut gymnasiet, har läst olika kurser nu i 7 år utan att egentligen komma någonstans med utbildningen.
Jag har 6 syskon som alla är yngre än mig. Mamma och pappa gick skilda vägar 1990. Pappa bor någonstans i STHLM, där han har en fru, han fick en dotter med henne för 14 år sedan. Det är min syster.
Mamma bor i Eskilstuna, men mina två systrar.

Denna lilla text får presentera mig, inte för att det säger så mkt men jag har så svårt att skriva någonting vettigt om mig själv.