Allting i en smäll

Det var ett tag sen jag skrev här på min älskade blogg.
Tänkte att jag skulle skriva ut lite uppdateringar..
När jag var hos mamma i e-tuna tidigare i veckan så var vi på Parken Zoo en heldag.
Liina tyckte det var extremt roligt med alla djuren, fantomen, karusellerna, fantomen och vattenfallet.
Jag har aldrig sätt henne vara så glad och lycklig, hon kikknade av garv hela tiden..
Speciellt när hon och Jenny åkte snurrkopparna (för barn) och vid vattenfallet utanför Fantomenland.
Jag kunde inte göra någon för att dras med i hennes glädje, så vi alla tre låg nästan ner på marken och garvade.
Det ver verkligen en riktig hit att åka ditt, fast motståndet var stort eftersom att jag var så trött efter att fått sova i 3 timmar.
Sen av egen erfarenhet så vet jag att Parken Zoo är bland de tråkigaste ställen att befinna sig på..
men min erfarenhet av totalt vänt nu, men jag skulle aldrig ta mig dit utan ett barn.
Det kostade iallfall skjortan att gå in där..180 kr, fy och skam.
Sen så kostar ju allting där inne också.

Jag är så jävla trött på Emil vid det här laget...
Han håller på hela tiden och lägger ut ironi, vilket jag förjämnan har svårt att tolka..
Jag tar illa upp och blir sur och skäller ut honom..
Jag vet inte hur många gånger jag har sagt åt honom att inte hålla på sådär..
Men han verkar inte lyssna.
Funderar på att ta med honom på en lektion om Borderline hos Carina, så att han fattar vad det handlar om och att det jag säger om ironi är allvarligt.
Jag har en känsla av att han kommer lyssna mkt mer på henne än vad han gör på mig.
Han typ av ironi kan tex vara : Vem har inte gått ut skolan?
Vem har inte ett fast jobb? vem har blivit misshandlat som barn? vem lever på samhället?
Han slutar alltid meningen med Jaha..när man säger åt honom att sluta..jaha, på ett elakt sätt kan inte beskriva tonen han använder.
Blir så jävla arg och besviken.

Mitt humör har vart som en läskig berodalbana de senaste veckorna..
Jag fattar inte vad som händer med mig längre..
Jag blir arg eller sur för det lilla minsta och får oftast utbrott...
Sen när någon frågar varför jag är arg så känner jag mig provicerad och blir enu argare.
Lyrican skulle hjälpa lite mot sånna här grejer, men fan heller att de har gjort..
Tycker bara att allting har blivit så mkt sämre..
Ska till läkaren på onsdag och då ska jag försöka att förklara för henne hur allt är..
men hon har svårt att förstå mig och jag har väldigt svårt att förstå henne, eftersom att hon bryter för mkt på sitt språk.
Så det enda jag hinner att göra är att fråga om och om igen om vad hon verkligen menar.
Men jag har bestämmt mig för att ge henne en chans till och jag ska göra mitt yttersta för att bli förståd.

Nästa vecka börjar DBT gruppen igen, det ska verkligen bli skönt att få komma tillbaka..
Dessa 3 veckor som snart har gått har vart ett jävla mörker..
Jag märker verkligen att mitt liv inte funkar om jag inte får ventilera med någon.
Jag blir bara enormt deppad som jag är nu förtiden..
Det dumaste som jag kommer få sotta över är att jag inte gjort ett enda dugg på sommarläxan..
ska försöka sätta mig ner och försöka minnas tillbaka vad jag gjort och vilka effekter de har haft.

Jag försöker nu att få tag i syon på komvux, så att jag kan regestrera mina kurser för ett helt år hos NTI.
Skolan börjar ju snart, den 17:e var det visst..blää..vill verkligen inte plugga.
Men jag vill verkligen ha min gymnasiekompitens så att jag kan plugga vidare.
Jag har redan latat mig ett helt år och bara skitit i allting...
det är verkligen dax för en förändring nu och ta tag i sitt liv så jag får en bra framtid.
Jag har fan ringt syon hela jävla dagen utan att hon svarar för att nätet är överbelastat.
Så jag har skickat ett stort mail till henne som jag hoppas att hon svara på nu efter lunchen..
Jag ska iallfall hoppa in i durchen och bli ren och sen ska jag väl ta och städa här hemma..
Jag städade hela lägenhten innan jag åkte till e-tuna, tänkte att det skulle vara fint tills jag kom hem..
Men så fel jag hade. Emil har stökat ner hela lägenheten igen, fast jag sa åt honom att inte kasta grejer runt sig.
Slänga skräp och matrester, hänga upp kläder på stolar istället för att kasta på golvet, diska och skura av alla bänkar i köket efter att han lagat mat.
Ta bort bajs ur toan om det komemr på kanterna...han lovade.
Men när jag kom hem igen så såg det ut som att en atombomb hade smällt av..
Så jag sa igår till honom att han får städa den här gången, så ska han få se hur kul det är att städa i 5 timmar och sen så stökar andra ner på en gång.
Han blev sur och frågesatte mig hela tiden..
Men som sagt han ska få smaka på kakan och bli besviken.

R.I.P min lilla prinsessa

Min älskade lilla prinsessa Celine, fick somna in igår.
Jag var hos vet. ihopp på att hon skulle vara med barn, men det var hon inte.
De tyckte att det bästa skulle vara att låta henne somna.
Efter ett tag gick jag med på det och lät dem ge henne en stor överdos av sömnmedicin.
Det tog 1 min sen var hon död.
Jag klappa henne hela tiden och grät som en idiot, jag tror tillomed att jag skrek till ett par gånger.
Det känns som att jag döda henne.
Men jag vet att hon inte har mått bra alls och att det bästa skulle ha vart att låta henne ha somnat in för länge sen.
Jag och Emil begravde henne uppe vid skogen hos Emils föräldrar, solen lägger sig där på kvällarna.
Nu vet jag iallfall vart hon befinner sig.


# 5/6-08 + 22/7-09 Celine<3<3

Min princessa kom tillbaka!

Celine är hemma igen, vilket känns helt jävla underbart..
Min lilla princessa har kommit hem och är mysigare än vanligt.
Men hon kom inte hem ensam, hon är på smällen..så nu i veckan blir det att åka till vet för undersökning.
Hoppas att allting blir bra att hon kan anpassa sig här hemma med de andra katterna.
Men vi funderar på att sälja henne vidare eller låta henne somna in. (om det är mer fel på henne än psykiskt.)
Vi ska låta det gå några dagar nu, så får vi se hur allting går.
Emil pallar inte ha henne här hemma om hon gör aöverallt annat än i lådan..
Hon hade ju problem med att gå på låda förut och hon lär ha svårare nu när hon vart ute i 3 månader.
Om det problemet uppstår så ska jag försöka sälja henne till någon snäll människa som bor på landet.
Jag tror att hon trivs bättre ute, där hon kan klättra i träd och bara leva livet.
Men jag kommer inte sälja henne fören hon har fått ungar och de är 12 v.
Jag hoppas att hon inte är på smällen, jag tror inte att hon skulle bli någon bra mamma.
Det har ju sinna förklaringar, nu när man känt henne i 1 år och vet hennes problem.
Nu ska jag ta och mysa med mina kissebebisar!<3<3


Funhouse

Om jag skulle spegla mig själv i spegeln, så ser jag mig själv.
Jag ser mitt yttre, men inte mitt inre. Inte den mörka hemligheten jag bär på.
Mina ögon lyser av spirande glans och min mun ler ett krävande leende.
Hur kan man då påstå att ögonen är själens spegelbild?
Spgelen reflekterar bara det som finns på yttan, den bryr sig inte om insidan..
Om jag krossar spegeln i små bitar kan jag se mig själv i tusen exemplar, men inte min insida.

En flicka liten och skör står vid vägens kant och väntar in tomhetens sekund.
Ja, då ska allting ske, då ska världen få se.
Ångesten som skär med rakblad igenom hennes kropp, som inte benådar någon.
Hon faller ihop och tårarna faller, tårar av renaste kristall.
Hon klär av sig sin fasad och reser sig upp, springer mot vägkanten..
ingenting kan stoppa henne nu, hon är naken.
Precis som alla vill se henne..
Hon faller ut över världen och ler.
Vinden tar tag i hennes hår och smeker henne långsamt över kroppen.
Konstigt att smekningar kan vara så underbart, fast det inte är något fysiskt.
Vinden smeker henne ända ner till slutet av vägen.
Där ligger hon och snyftar och hatar sitt liv...
Allt hon ville att någon skulle se hennes blödande sår när hon var naken.
Modet sviktade och hon vågade inte ta steget ut.
Hon springer ut på klippan vid horisonten och den sista tåren tas emot av gruset.
Hon tar ett sista andetag och faller ut, hon ser horisonten.
Vinden smeker henne lätt och viskar tyst bland träden..
Vinden berättar om den lilla flickan som faller för hela världen..
Men ingen tycks vilja förstå.
Hon reser sig upp och springer mot slutet..

THE END

Shopoholic

jag håller på att bli fullständigt galen på mig själv.
Nu har jag shoppat som aldrig förr, det kommer bränas som helvete i plånboken.
Men det kan vara värt det iallfall eftersom att det är bara viktminsknings produkter.
Jag ska fan gå ner i vikt nu och det är med basta..om jag inte går ner nu i vikt av alla dessa tabletter och nutrilett grejer så vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Jag har typ köpt tabletter som ska ta bort allting som tex; sockersug, aptit och annat bajs.
Sen får jag ta och ladda ner något tråkigt träningsfilm på datorn.
Typ den där jävla kärringen som skriker och gapar med ett brett leende och nedvärderar de som inte är i form.
Jag kommer skrika och gapa på henne och mordhota den stackars kärringen..
Men om jag tappar i vikt så är det väl bara ett plus att få bli arg och avreagera sig.
Hoppas iallfall att detta kommer hjälpa mig att gå ner 20 kg minst, så kanske jag blir nöjd.
Skulle inte tro det, men jag får se vart jag kommer med detta.
Paketen kommer på onsdag eller torsdag, sen är det bara en lång jävla väntan och kämpandes innan jag märker något resultat...jag som hatar att vänta på saker, jag vill att allt ska gå fort och smidigt utan någon kraft ansträning.
Jag har börjat förstå att jag måste jobba för att gå ner i vikt, jag kan inte sitta och klaga och sen inte göra något åt saken.
Jag vill inte gå ner i vikt på ett destruktivt sätt längre, jag vill kämpa och svettas blod.

Är ensam hemma och planerar min framtid lite, vilket inte är lätt eftersom att jag ändrar på mig hela tiden beroende på humör. Jag älskar att vara hemma själv och bara njuta av allting, få lite privattid.
När Emil drog imorse så deppade jag ett tag över att inte ha någon att snacka med, men det gick fort över.
Städade hela lägenheten, så nu ser den ganska hyfsad ut iallfall.
Jenny kommer senare ikväll och ska leka med mig tills torsdag, det ska verkligen bli skit roligt.
Jag hoppas att vi kommer ner till västerviken och solar och badar..kanske dricker bers eller något.
Men jag tror inte att det kommer bli av, imorgon ska det visst regna igen..blää!
Emil glömde ge mig tvättnyckel, så jag kan inte tvätta imorgon som jag skulle..
Det behövs verkligen tvättas, halva lägenheten består av smutsiga kläder.
Så han får väl sätta upp en ny tid när han kommer hem, så jag slipper gå näck..
Är totalt jävla rastlös just nu och det kliar i fingrarna att shoppa mera..
men jag får verkligen inte göra det, jag kommer få enorma bamseräkningar då...vilket jag inte har råd med.
emil kommer också förmodligen komma med en dumförklaring..
Jo, jag vet att jag inte är jordens mest smartaste männsika, ingen behöver klargöra det för mig.
O ja, jag vet att jag är väldigt impulsiv och kan inte nöja mig med lite, utan jag måste ha mkt på en gång.
Jag hade tänkt att jag skulle köpa allt detta när jag fått pengar och kolla hur mkt jag kommer att ha kvar..
men nej, det är ju enda tills fredag..det går inte att vänta så länge, fast jag vet att jag borde.
Så nu får jag ta smällen och gråta och förbanna mig själv och min idioti.

The open wound she hides
She just keeps it bundled up
And never lets it show
She can't take much more of this
But she can't let it go
And that's ok, she don't want the world

All the things she says
While he's just lying there
Without someone to hear her cry
She slips off into a dream
About a place to hide
And that's ok, she don't want the world

This love she feels
Everything she's ever known
Or ever thought was real
Seems like it's been thrown away
Now how's she gonna live
It's ok, she don't want the world

Those words he never spoke
Haunt her life, the memories
Of all the times before
She tried to show him love
While he would only ask for more
But it's ok, she don't want the world

Softly in her sleep
Pictures of the life she's longing
For slowly appear
She's seen them all before
But somehow never quite this clear
She just smiles, she don't want the world

This love she feels
Everything she's ever known
Or ever thought was real
Seems like it's been thrown away
Now how's she gonna live
It's ok, she don't want the world

A brand new morning shines
As she wakes up alone again
This time to face the day
She swears there's time to make it
As she simply walks away
And it's ok, she don't want the world

(3 doors down)

I miss

Ångesten stiger för varje minut och känslorna river av mig min hud..
Jag är blottat inför monstret. Står med öppna armar och blundar, hoppas på att allt ska gå fort.
Jag är överlämnad till dig och jag ger upp. Du har överhanden i mitt liv nu.
Jag kan inget mer göra, jag vill och orkar inte kämpa emot mer.
Har nått botten och hela min barndom har haft ett syfte, vilket jag inte har kunnat tyda förens nu.
Syftet gör för ont att kunna bära på och framförallt orka andas..orka leva.
Önskar så att mitt liv vore ett annat liv..
Att jag tex. kunnde vara Ewa Hallberg, (kurator på stallisskolan), hennes dotter..
Hon är bland de snällaste människor jag träffat och hon bryr sig verkligen..
Kommer ihåg när hon bjöd hem mig på middag hemma hos henne..det var som en dröm blev sann.
Vi snackade och käkade god mat i flera timmar och jag kunnde inte sluta att le.
När hennes 3 barn kom hem så blev jag överlycklig..jag lekte med dem resten av kvällen medans Ewa var tvungen att jobba lite. Det var helt underbar upplevelse..sen den dagen så lekte jag med hennes dotter nästan varje dag..
Det gör så ont inuti mig att jag inte har kontakt med henne längre, hon gjorde mitt liv lite enklare att andas.
Jag har så mkt minnen med henne och mig, vi har gjort så mkt tillsammans.
Jag vet att jag var förälskad på något konstigt plann i henne..och det är jag väl fortfarande..
Hon värmer hela mitt hjärta och när jag traffat henne i Stallis så hoppar det fjärilar i min mage.
Jag måste bara gå fram till henne och prata och bara se på henne..se att hon är verklig.
Det lyser om henne, hennes utstrålning och aura blendar mig totalt.
I miss y so much!

Sen så har vi min räddare i nöden Antonia Simon, världens bästa människa.
Du fanns alltid där för mig när jag behövde, även när jag fyllt 18..
Jag uppskattar allt du gjort för mig, det värmer totalt.
Jag önskar att jag kunde säga hur mkt jag älskar dig för den du är.
Om det inte vore för dig så hade jag aldrig vart i livet nu, visst vissa dagar hatar jag dig för det.
Men att du skicka mig till Gio, det fick mig att inse så mkt grejer..
Jag var arg på dig den tiden jag bodde där, men nu i efterhand så kan jag se tillbaka på allting och le och sakna.
Visst det var inte rätt ställe för mig att vara på, men det var fan, de bästa åren i mitt liv.
Jag fick uppleva att jag inte var ensam om att må så dåligt som jag gjorde.
Även fast jag började med droger där, så var det värt det..
Om jag inte hade testat så hade jag nog tagot droger nu..jag skulle aldrig ha fått tvångstanken i ur min hjärna.
I love y so much!

Jag skriver detta för att jag kände att jag var tvungen att få ur mig lite.
Jag saknar dem så otroligt mkt, så att det verkligen gör ont..
och på något sätt så behöver jag dem, de är bara hos dem jag har känt mig trygg.
Skulle verkligen behöva dem just nu, bara snacka skit och om livet.
Jag behöver bara få vara omvirvlad med kärlek och värme..
Jag vill att någon tar hand om mig, har mig under sina vingar..
Jag vet att jag är vuxen, men jag behöver någon.
Ewa och antonia är de enda personerna jag någonsin har kunnat lita på och berätta saker för.
Tårarna rinner och smärtan bränner, jag vet att vi aldrig kommer ha samma relation igen.

Nu ska jag ta en cigg, innan jag bryter ihop totalt och försöka spela lite sims, för att kunna distrahera mig.
Gruppen är inställt idag, och jag som verkligen hade behövt åka dit och bara vara.
Carina är tyvärr sjuk, vilket inte känns så bra..
Detta var sista gången jag skulle få ha henne i gruppen..
Jag gillade verkligen att hon var där, det kände tryggare på något vis.

Im falling

Håller jag på att bli tokig av allting som händer i min omgivning?
Jag vet ärligt inte, jag önskar att jag hade ett svar till mig själv..

Igår när vi skulle säga upp lägenhten så gick jag till lyan för att hitta kontraktet..
Jag satt mig på balkongen i solen och rökte en stund medans jag vänta på Kat..
Jag bröt ihop totalt, kunde inte hejda mina tårar..jag ville ta mitt liv på plats.
Jag ville inte säga upp lägenheten och då skulle jag vart tvungen att bli sams med Kat igen och försöka bo med henne en gång till, då hade jag inte svikit mig själv..men då hade jag svikit emil och det vill jag verkligen inte.
Så jag valde bort mig själv som vanligt och grät de sista tårarna och smekte väggarna och pratade med lägenhten..
Sen gick jag ner till HSB och skrev under papprena..efteråt sprang jag ner till vattnet och grät och svor över mig själv.
Idag känns det som att det var helt rätt beslut av mig att ta, det skulle aldrig ha funkat att bo med Kat igen.
Så nu kan folk ringa mig för visning av lägenheten och med stor sannolikhet så kommer vi bli av med den innan 3 månader.
Vilket känns helt underbart, då slipper vi slänga ut pengarna på en lägenhet som vi inte bor i.
Men det lär ju bli så att jag måste ringa FK och be dem ta bort mitt bostadsbidrag, så att jag inte blir tillbaka skyldig dem något, det skulle jag verkligen inte ha råd med..jag kommer ligga 2000:- fattigare...inte bra.
Jag måste börja tänka ekonomiskt igen som jag kunde när jag bodde själv i Åker.

Jag sitter i min dimmiga värld och tänker på att gå bersärk på allting här ute på gården..
bara slå sönder allt, skrika och gråta..men jag kan inte fårmå mig till att lyfta på häcken från stolen.
Det snurrar i min skalle, det gör det alltid tillo börja med varje morgon..

I am still alone, turn into stone,
Where did you go, what did you find?
Where did all this come to an end?

Carry me, embrace me,
What all we now lose,
This is not true
Carry me

Do you see me, do you see me?
As I see you, so many tears in me have fallen
so many steps, I have been crawling

Carry me, embrace me,
What all we now lose,
This is not true
I am falling, falling
I am falling, falling
I am falling, falling
(I am falling)
I am falling, falling

(I have a pain of this, I am falling and I can't hear the truth,
I'm in distrust, you are in my dreams and I just can't hear the truth)

Carry me, embrace me,
What all we now lose,
This is not true
I am falling, falling
(I am falling, and I can't hear the truth)
I am falling, falling
(I'm in distrust, you are in my dreams and I just can't hear the truth)
I am falling, falling
I am falling


I dont belive you

Lyrican börjar göra mig mer lik en Zombie, men jag försöker att strida emot tröttheten.
Jag vill vara uppe, men det är inte lätt när allting snurrar som en karusell.
Men jag gjorde nog fel imorse när jag tog tabletten..jag ställde klockan, tog tabletten och sov vidare.
Så imorgon så ska jag fan se till att gå upp när jag tagit tabletten..
Imorgon ska jag och Kat säga upp lägenheten, som det är planerat nu..men det kan ju ändras.
Jag kommer nog aldrig ändra på tiden, men Kat kommer väl komma med undanflykter..som vanligt.
Det känns väldigt deprimerande att säga upp den, eftersom att jag älskar den lägenheten och det är den
enda som jag verkligen har trivts i. Det tynger mitt hjärta hårt att jag måste skiljas ifrån det bra igen.
Men vad jag har fattat det så är det en del av livet att alltid förlora det kära.
Jag vill verkligen ha en förändring på det nu, vet inte hur länge till jag orkar ha det såhär.
Är så jävla rädd för att bli kickad imorgon ifrån DBT:n, då har jag ingeting kvar..
då står jag återigen övergiven på en mörk väg..
Jag vill inte hamna där igen..jag vill inte..jag vill inte..
Det spelar ingen roll hur mkt jag verkligen vill något, så går det alltid åt helvete.
Jag förstör för mig själv hela tiden, jag är ett jävla massförstörelsevapen.
Sometimes I cry..sometimes I blow away...I dont belive you.

Lyrica

I tisdags träffade jag min nya läkare. Jag förstog knappt vad hon sa, men jag tyckte endå att hon var bra.
Hon tog bort benzo förbudet på mig och jag blev väldigt lättad, nu kan jag börja må bra igen.
Hon skrev ut Lyrica till mig..den funkar ganska bra men har inte kommit upp i så stora doser än.
Jag ska upp i 150 mg om dagen, sen kommer hon höja om det behövs.
Det blir 3 tabletter om dagen..det jobbigaste kommer att bli att komma ihåg dem.
Men det måste jag..man blir visst helt sänkt och kan börja självskada sig själv eller ta livet av sig om man glömmer att ta en tablett. Så jag måste sätta alarm på vissa tider så att jag kommer ihåg att ta samma tid varje dag.
Jag sover mkt bättre med Lyrica..hela min kropp slappnar av helt och det känns helt overkligt.
Så nu känns det som att min kropp tar igen all sömn som den har missat, sover länge och känner mig trött när jag vaknar..
men när jag vart uppe i ett tag så känner jag mig totalt utvilad, vilket jag inte har gjort på flera år.
Just nu är Lyrica den nya mirakel medicinen för mig, och jag hoppas att den alltid kommer vara lika bra för mig.
Det är bara synd att den är så in ihelvetes dyr, men jag får väl sitta och betala det jävla kriditkontot medans jag såsmåningom får frikort på apoteket..men jag har lix inte något större val.

nu ska jag ta och göra mig i ordning så att jag är redo att åka o storhandla när Emil kommer hem.
Ska försöka väka Jenny lite snällt, så att hon inte blir sur på mig.
Det tror jag inte att hon skulle bli, men jag tar det säkra före det osäkra.

LLFU

Igår åkte vi och lämna tillbaka Chaspian..
Det känns enormt hemskt och tomt utan honom.
Men jag vet att jag gjorde det rätta, så nu hoppas jag bara att han kommer till en ny familj,
som kan ge honom det han behöver för att må bra och kunna utvecklas.
Jag ska få reda på vart han kommer och hur familjen är o.s.v.
Visst, det kommer bli tufft, men jag älskar honom så otroligt..jag vill veta om allting som händer honom.
Saknar min lilla prins så otroligt mkt, jag vill ha honom här..och förstöra allting i lägenheten..
Bita sönder kläder, möbler och mina händer..visst, det var enormt irreterande..men jag kan se nu att jag tyckte om det iallfall. Det är ju alltid så att man ser det positiva i saker när man inte har det kvar längre.
Mirakel stormtrivs iallfall att vara ensam kisse igen och få all uppmärksamhet.
Han går runt och ser bara helt lycklig ut och mjauar hela tiden samtidigt som han kurrar.
Jag har iallfall fått tillbaka min kisseMirakel igen..han kan vara sig själv nu.
Vilket är enormt skönt och härligt..Thats make me happy!

Jag vet inte riktigt vad som händer ikväll..det är ju ingen fotboll som vi kan supa till.
Så det blir väl maraton på Simsons eller Family guy..med massa sprit och fylla.
Eller nej, jag ska inte bli full bara påverkad..jag dricker inte så jättemkt längre om man gämför med förr.
Så det blir väl några groggar av olika saliga blandningar..men det ska iallfall bli gott med lite alkohol i blodet.
Jag ska iallfall försöka övertala Emil att vi ska spela Game of life ikväll och ha några roliga supa regler till spelet.
Så att det blir lite roligt och någonon slags utmaning mellan oss..I love it!

Förlåt mig tusse!

Jag har nu tagit ett av de svåraste besluten i mitt liv.
Jag bett Vera att ta tillbaka Chaspian och sälja honom vidare..
Kan inte ta hand om en liten valp nu, jag är inte mogen för det..
Kan inte ge honom det han behöver, jag har inte den psykiska orken..
Har verkligen försökt att göra det bästa av situtaionen men jag har ingen energi kvar att ge honom.
Detta beslut är nog det bästa för honom..att få komma till en bra familj.
Jag vill inte förstöra honom, jag älskar honom för mkt.
Det tynger mig enormt hårt att behöva skiljas ifrån honom..
Chaspian är min lilla prins..och jag vet att jag verkligen är en usel morsa..
Jag har fått det förklarat för mig ett antal gånger..
Hoppas bara inte att Vera blir arg på mig..för jag är redan så jävla enormt arg, ledsen och besviken på mig själv.

Nu är det viktigt att jag får fixa allt runt omkring mig och sen försöka klättra upp ur mörkret igen..
och börja om på en ny kula och försöka få ett värdigt liv.
Det kommer att ta ett bra tag, men jag måste lägga energi på detta just nu.
Det gör så jävla ont i mig, men jag ser inget annat alternativ nu..när jag valt att leva.
Vet inte hur allting ska gå till..men på något sätt bör det lösa sig..

GRATTIS!

GRATTIS, JENNY PÅ DIN STORA DAG!

Idag springer min syrra ut från skolan och behöver aldrig sätta sin fot där igen!
Jag är stolt syster..hon har klarat det jag inte har klarat än på tusen år..
Jag hoppas att du får en lyckad dag!

Ett meddelnade från Emil: Du är alltid en fjortis!

Studenter, regn och ADHD

Fan också!!
Sommaren har försvunnit igen nu, blir fan tokig på dessa väderomslag.
Kan de inte få vara varmt i någon vecka utan att det börjar regna??
Men man kan inte förvänta sig så mkt annat i detta jävla skit land.

Denna vecka kommer man få gå på två studentgrejer...det ska bli kul.
På fredagen är det Emils lillebror Filip som tar studenten..
Lördagen så tar min älskade syster studenten och blir undersköterska.
Bra jobbat Jenny!! Du är bäst vet du det? Du klara av den hemska gymnasiumet!
Emil och jag ska komma till Rinman när du springer ut och stå och dumma oss där..
med någon roligt present. Sen blir det att dra hgem till mamma och snacka med alla släktingar..
När Jenny kommer hem så blir det fika..med alkohol (tror jag) och smörgåstårta..mumma!

Igår på utredningen..hmm..den var så jävla enormt jobbig..
Känner mig alltid lika jävla dum i huvet när man ska förklara vad saker betyder.
Det är en grej i mig som gör att jag måste svara dumt, eftersom att frågan är så jävla korkad.
Typ..Vad är en gaffel? Vad är ett skepp?
Eller detta med ordkunskap..man ska kunna förklara svåra ord..hmm!
Jag har inte hört vissa av dem eller så använder jag "normal" svenska..
Jag tycker inte att man behöver kunna sånna där huxlikruxer..hur många i min ålder kan sånt
och förstår dem?
Eller när man ska rita av en bild..hahahaha! jag kan inte rita av något, jag kan inte rita alls.
Det gick ju åt helvete om man säger så..sen när hon skulle testa mitt minne..hhaaa!
Det funkade ju inte heller något vidare...
Aja, får väl ta och ta mig igenom dessa jävla idiotiska test igen imorgon..
Jag har inget val, jag vill veta om jag har ADHD eller ADD..det verkar iallfall som att jag har ADHD.
Men dock inte så kraftig...men den stör iallfall mitt liv och ger mig problem i tillvaron..
Imorgon blir det en jobbig dag..först utredning 9.00-12.00..sen till Carina 13.00-13.50.
Men jag ska nog klara av detta..

BTW

Dagens samtal med Carina gick väldigt bra.
Jag fick ur mig en del av det jag ville prata om, men blir alltid lika arg på mig själv
för att jag inte tar mod till mig och berättar det som egentligen är viktigast.
Men jag tror att det handlar om rädslan att hon ska överge mig.
Vet inte varför hon skulle göra det, fören vi har bestämmt ett avslut.
But thats me!
Tack, för tipset med valpen..det funkade, han ser inte lika ledsen ut längre.
Tipset var verkligen guld värt!

Carina ska visst åka till Grekland över midsommar..åh...jag vill också åka.
Sola, bada och sitta i baren o ha trevligt.
Men jag hoppas iallfall att du kommer ha det skit roligt där!!
Jag ska väl ta och prata med Emil om inte han o jag kan åka på semester någonstans när hans
semester börjar. Typ bila till Norge eller något sånt ploj..eller bara åka på 3 dagars kryssning.
Behöver verkligen komma bort ett tag och få återhämta krafter.
Jag hoppas iallfall att Emils familj kan ta hand om Chaspian när p&l festivalen är.
Vill verkligen åka iår, nu när jag har en biljett. Det är bara det att få Emil att köpa en också.
Sen att få Emils familj att vilja ta hand om min lilla bebis..och någon som kan komma och se efter
Mirakel lite..ge honom mat, kärlek och byta på lådan.
I värsta fall får jag skita i att åka på festival och sälja min biljett och göra något roligare för de pengarna.

Emil slutar om en halv timme, så då kommer vi dra till Stallis och fira lilla Towe.
Antagligen så kommer det bli badning i deras pool innan kalaset börjar...
Hon ville så gärna bada med oss, så jag får väl ta och offra mig för hennes skull.
Jag önskar att jag hade lite mer pengar så att hon kunde fått 200 kr och köpa någon fint för.
Hon gillar ju att handla kläder och åka in till stan och fika med sina vänner..
Så de pengarna hade nog gjort mer nytta i hennes plånbok än i min.
Kan inte fatta att Towe är så stor nu, det är så jävla otroligt!
När Emil och jag träffades första gången var hon bara 7 år, så liten skitunge.
Emil och jag har känt varann snart i 5 år, det är massa jävla år..
som jag slösat bort till att supa, bråka, åka in och ut från psyken..bott på behandlingshem
och massa värdelösa fam.hem..
Nej, jag har fått nog av det livet nu.
Jag vill börja på en ny kula nu..en kula som jag kan må bra av.
Skaffa en bra miljö och bli stabil i psyket..skaffa mig en dröm utbildning och sen skaffa familj.
Mamma kommer börja tjata om barnbarn snart igen, när hon får veta att Emil och jag är ihop igen.
"När får jag mitt lilla barnbarn Naruto??"
Hon är rolig hon..jag skulle aldrig ge mitt barn namnet Naruto..
ungen blir ju dömd till att vara ett mobboffer.

framtiden

Dra åt helvete..

Hur ska jag förklara detta på ett vettigt sätt?
Jo, jag bor hos Emil nu..det känns väldigt bra, förutom att jag vill ha tillbaka min lägenhet.
Men jag vet att det aldrig kommer att funka på det viset.
Jag måste vänja mig med det nya nu och försöka se det positiva i livet nu.
Det kommer inte bli lätt jag vet det..men jag tror att detta kommer vara en vänd pungt i mitt liv.
Nu när jag inte bor med Kat längre, så kan jag börja växa i mig själv, lugna ner mig och börja må lite bättre igen.
Förhoppningsvis så får jag en ny läkare snart i E-tuna och kan kanske få bättre mediciner.
På fredag börjar min ADHD eller ADD utredning, så när det är klar så kanske jag kan få någon medicin..
som kan hjälpa till lite. Jag längtar så enormt mkt.

Vaknade upp med ångest..vet inte riktigt varför.
Kan kanske vara för att jag drömmer samma jävla mardröm igen.
Jag vill att den ska sluta vara i min närvaro..
Men som jag har sett så finns det ett mönster..jag drömer den oftast när allting är osäkert.
Imorgon ska jag iallfall till Carina, det ska bli skönt.
Jag hoppas att Chaspian klarar av att vara hemma i 45 min själv.

Till dig..

Så nu är jag hemma igen och ALLT, då menar jag ALLT..VAR förstört.
Om Mirakel hade skadat sig så skulle jag fan tagit dit liv..fuck off bitch!
Imorgon ska jag ringa ann på hsb och säga upp min del av lägenheten.
Jag ska bo ett tag med Emil, sen får vi se vart framtiden tar mig.
Men det är så det är nu iallfall..

Kat: det är en sak att du slänger sönder alla dina saker i dit rum..meN
LÅT FÖR FAN BLI MINA SAKER JÄVLA SVIN!
Du har gått för långt nu..det är inte dina regler som gäller..det är inte bara du som styr.
Det borde du fatta...att du inte kan betee dig som en idiot och sen kräva att andra ska förlåta dig
och älska..livet funkar inte så! väx upp och betee dig som 20 och inte 2.
Detta med sminket i min säng...hahaha! OMOGET!!!
Vår vänskap är slut..du har ingen kärlek, förlåtelse att hämta hos mig mer.
Jag har förstått hur jag behandla emil nu, du behandlar mig lika idiotiskt!
Det är du som gör om verkligheten för att den inte ska göra lika ont..
men du har förstört detta nu..ditt liv, dina handlingar och dina konsekvenser.
Vi har inget mer att snacka om..jag har förklarat nu för dig..om du inte fattar detta
så synd för dig..du kommer kanske aldrig fatta eller så kommer det en dag då du vaknar upp
och inser allt..precis som jag har gjort nu..du är för sjuk för mig..
Och jag har inte sagt någonsin att du är en hora eller annat trams du har fått för dig att jag sagt.
Men förvränger du allt så är det väl så för dig..
men sanningen har iallfall inte du än..du har inte kommit ditt jag kommit i livet.
Jag vill inte leva som du gör..jag vill lugna ner mig och skapa familj.
Du kan supa och knulla hur mkt du vill med Mogge det skiter jag i.
För att du kommer inte finna mening med något eller någon fören du växer.
Have a nice life!

Önskningar som blev besvikelse

Fatta aldrig att det var såhär mkt ansvar med en valp..jag kan aldrig slappna av helt..
vilket resulterar till att jag sover väldigt dåligt..och aldrig kan göra någonting själv.
Ni visar han sitt riktiga jag..han är VÄLDIGT busig och gör mkt dumheter..
men det tillhör ju valpstadiet..även att han biter och tuggar på allting.
Om jag tänker efter så är ju barn lika dana..ska smaka på allting...allting ska in i munnen.

Om vi hittar Celine kommer hon förmodligen inte överleva.
Hon kommer inte få behålla någon näring själv..vi vet att hon med 99% är på smällen.
Så hon kommer dö antingen av näringsbrist eller under förlossningen.
Men jag vill hitta henne vid liv och att hon ska överleva..
Men om hon ska dö så vill jag att hon ska dö i tryggheten här hemma...
jag vill att hon ska dö i min famn..så att jag kan säja hejdå till henne.
Sen kommer jag begrava henne nere vid vattnet..det är så enormt fint där..
hon förtjännar en vacker och fridfull plats att vila på.
Det gör så ont att jag vet att hon inte kommer klara det..jag blöder inombords.
Hela min värld har typ rasat samma...jag vill ha min lilla prinsessa kvar i mitt liv.
Men om jag tänker efter så vet jag att det bästa för henne är att få somna in.
Hon har aldrig mått bra ocg förtjännar att slippa lida för sina psykiska menn-
Jag har gjort mitt bästa som mamma..

CELINE DU KOMMER ALLTID FINNAS I MINA TANKAR, DRÖMAR OCH I MITT HJÄRTA!<3<3<3
I LOVE Y PRINCESS!


Det gör så ont inombords..
Jag måste lägga alla energi på Chaspian..men jag kan inte det..
Jag tänker hela tiden på Celine..
Jag har knappt energi att vara vaken längre..jag vill sova bort mitt liv..
men jag kan inte..vilket jag är lite glad över..för annars skulle jag bara sova och bli allt mer deppad.
Så skulle jag väl hamna på dårhus igen..vilket skulle vara ganska skönt för tillfället.

Loollipop..sodapop..i dont know.

sitter här o käkar muffinssmet..det är min lunch och middag..
Börjar fan må riktigt illa just nu..det blev alldeles för mkt socker.
Måste få i mig lite av socker..så jag orkar göra någonting..är helt slut..
Skulle nog kunna sova dygnet runt..

Jag fick ett brev igår av landstinget..nästa fredag ska jag få gå på mitt första möte med någon psykolog..
Så då börjar min jävla ADHD eller ADD utredning..och fem veckor framåt.
Så kanske jag kan få någon jävla medicin som kan göra mig klarare..
samla min tankar..och inte få dessa jävla dampattacker..o.s.v.
Vilket känns väldigt skönt att någonting äntligen händer!'

Nee, fan ska gå å spy snart tror jag..mår så in i helvetes illa...sen den jävla ångesten som man får av att
äta sånt här jävla skit. Vad fan tänker jag med egentligen? Jag vet ju att jag mår illa varje jävla gång..
Vill ha en blodig biff med potatisgratäng och en god sallad..
Det går även bra med bara en blodig biff och minimajs..
Är så in i helvetes sugen på jordgubbsvin..och god mat...i need food..
Fast jag vill fan inte äta..inte behålla.
Jag måste nu tänka på min vikt..anntingen så får Marie skriva ut något som tar bort mat och sockersug.
Eller så börjar jag spy upp allt jag äter..valet är också att inte äta..bli anorektiker..
Det är hemskt men det är så mitt liv får se ut..jag ska inte gå upp dessa 8 kg jag lyckas gå ner på två veckor.
Det är mer så att jag måste gå ner 3 gånger så mkt om inte mera..

Jag har nu ringt till psyk Nord i E-tuna och talat om att jag vill ha en läkare där..
Så på måndag så ska de ha något möte och sen förhoppningsvis så får jag en läkare snart..
Hoppas att denna kvinna är mer kompitentare än den lilla Marie.
För annars går jag fan i taket direkt..

Liina 2 år..happybirthday sis

GRATTIS LIINA PÅ DIN FINA 2 ÅRSDAG!
I LOVE Y SIS!


Idag ska jag och Kat åka in till E-tuna och köpa lite saker..
Sen ska vi hem till mamma och fira Liina och självklart ska de fira mig med.
Men det ska bli så jävla kul att träffa liina igen, det var en evighet sen..
Kan inte fatta att det redan har gått 2 år sen hon föddes...det känns som att det var här om dagen.
De små liven växer så fort och blir snabbt små personer med knäppa personligheter=)

Imorgon så åker jag och hämtar hem Chaspian=)<3<3
Äntligen får jag ta hem min lilla pojke, det ska bli helt jävla underbart!
Men det kommer vara mkt jobb de närmaste veckorna med honom..förtroende och sånt.
Det ska nog gå bra tror jag..

Jag köpte nyss biljetter till p&l den 22-27 juni!!
Så nu ska vi äntligen åka på festival, det ska bli så jävla kul..
Min riktiga första festival någonsin...har väntat halva mitt liv på denna stund!
Supa, festa, dansa, umgås, knulla och självklart sova om man kan det vill säga=/
Jag längtar så enomt mkt att bara få komma bort och leva fan ett par dagar..
inte behöva bry sig om direkt någonting..som vett och ettiket...
Visst det kanske inte är så smart att börja slåss, då lär man ju bli utkickad..
och det vill jag absolut inte..jag får väl försöka hålla i Kat händer och ben istället.
Det är större chans att hon blir utkickad..

Sagan utan lyckligt slut

Sitter här nu vid datorn, smärtan är olidlig.
Jag däckade igår efter att jag gråtit i typ 3 timmar och sen tog jag några seroquel..
Så jag somna ganska fort när de gjort sin verkan.

Vaknade för nån timme sen pga att det plinga på dörren, det var en man som ville byta ut vattenkranen.
Så nu kan vi iallfall installera diskmaskinen, men det lär ta en evighet till.

Kat kom aldrig hem igår, hon sov hos sin far....
På ett sätt så blev jag besviken på att hon inte kom hem och lämna mig här helt ensam.
Men hon mår inte bra själv, så då blev det som vanligt..jag är vuxen och ska ju klara mig själv.
Fan, har tvättstuga idag kl:12.00, men kommer aldrig orka gå ner dit och tvätta, iallfall inte själv.

Jag har vart ute och letat efter Celine nu när jag vakna, men hon finns ingenstans..
Detta håller på att förstöra allting, hela min vardag har rasat.
Mera hela mitt liv, nu är jag svin rädd för att Mirakel ska dra också..men jag blir arg på honom om han ens kommer
i närheten av fönster eller balkongdörren. Jag tror inte han skulle rymma, men det trode jag inte att Celine skulle heller.

Funderar på att ställa mig i durchen, men jag vet fan inte om jag orkar.
Har ont i hela jävla kroppen och är så in i helvetes trött.
Jag känner också att det inte finns någon mening med att bli ren och lukta gott, Celine kommer inte tillbaka iallfall.
Kan inte förstå hur hon bara kunde dra!
Saknar min bebis så enormt mkt, vill knappt gå in i mitt rum.
Det känns som att hon är där inne eller borde vara där inne på min säng.
Men varje gång jag kollar så är hon inte där, ingen som mjauar hela tiden och vill mysa..
Ingen som man kan jävlas med och skratta tillsammans med.
Igår när jag skulle sova, det var så tomt..jag ropa efter Celine som en idiot.
Hon brukar komma och ligga på min mage och kurra varje natt..
Det var bara Mirakel som ville ha uppmärksamhet och mysa bort sin oro..
Han vill veta varje minut att jag är här och inte har övergivit honom, han mjauar och hänger i mina fötter hela tiden.
Men han får göra det, jag tar hand om min bebiskille om han så önskar det..
Han märker ju att jag inte mår bra och är ledsen, då vill han visa sin kärlek till mig.
Om han skulle försvinna, så skulle jag nog ta mitt liv omedelbart. Han är mitt allt.
Nu ska jag ta och röa några cigg, sen ska jag gå och lägga mig och sova bort dagen..
Vad spelar det för roll om jag sover...??
Jag kommer aldrig få se min flicka mera och all min energi är slut.
.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0
Annonser från BloggPartner