Vart tog all min livsglädje vägen? Jag tror att den försvann med att DBTn snart är över, jag kommer inte få ha terapi på tre månader och under dessa månader så ska jag klara mig själv med hjälp av färdigheter. Alla färdigheter som har funkat tidigare har helt plötsligt bara slutat fungera. Varför?

Jag känner mig allt mer deprimerad och ångestladdad för varje dag som går, det känns som att all hopp och livsglädje sugs ur mig. Det är som en demon suger ur mig mitt liv och tar min själ.

Jag och Emil har börjat tjaffsa igen och det gör mig galen. Han säger elaka kommentarer hela tiden och jag blir fruktansvärt sårad och sen så tror han att jag vill vara nära honom. Vad tar han mig som? som en hora?

Aja, skit samma.